Varför kan du behöva andra investeringar även om du äger en bred index-ETF?
”Jag har redan köpt en bred index-ETF som investerar i hundratals företag. Varför skulle jag behöva andra investeringar?”
Om du också har ställt dig den frågan är det fullt förståeligt.
För många långsiktiga investerare är börshandlade fonder (ETF:er) som följer breda aktieindex ett bra sätt att bygga upp ett kapital över tid.
Utan att behöva lägga mycket tid på att välja enskilda aktier kan du ta del av aktiemarknadens långsiktiga utveckling och samtidigt minska risken för att problem i ett enskilt företag får alltför stor påverkan på ditt sparande.
Men det finns en viktig fråga som ofta förbises:
Du köper ETF:er för att sprida risken mellan olika företag. Men vad skyddar din portfölj mot den gemensamma marknadsrisken när hela aktiemarknaden faller samtidigt?
Det är just därför begreppet ”korrelation” är så viktigt när du fördelar dina investeringar mellan olika tillgångar.
Verkligt effektiv riskspridning handlar inte bara om att äga fler investeringsprodukter. Det handlar om att bygga en portfölj med flera olika avkastningskällor.
I den här artikeln utgår vi från ETF:er och obligationer, som många investerare redan känner till. Vi förklarar skillnaden mellan positiv, negativ och nära noll korrelation och undersöker varför investeringsstrategier med låg korrelation till aktiemarknaden kan bidra till en bättre balans mellan risk och avkastning i portföljen som helhet.
Det innebär att ditt kapital är fördelat mellan stora börsnoterade amerikanska företag i stället för att vara koncentrerat till en enda aktie.
Den typen av riskspridning har tydliga fördelar.
Om ett företag drabbas av ledningsproblem, rapporterar sämre resultat än väntat eller får se sin aktiekurs falla kraftigt kan utvecklingen i andra företag kompensera för en del av förlusten.
Men vad händer om hela aktiemarknaden faller?
Det kan till exempel ske under en lågkonjunktur, en finanskris, en period med kraftigt stigande inflation eller när investerare samtidigt minskar sin exponering mot riskfyllda tillgångar.
Under sådana förhållanden kan även en ETF med aktier i hundratals företag falla kraftigt i värde, eftersom hela marknaden pressas samtidigt.
Anledningen är enkel:
En ETF kan minska den företagsspecifika risken, men den kan inte helt eliminera den systematiska marknadsrisken.
Du kanske äger aktier i många olika företag, men de påverkas fortfarande av samma ekonomiska förhållanden och gemensamma marknadsfaktorer.
Tänk dig att du lägger dina ägg i hundratals olika korgar, men sedan lastar alla korgarna på samma lastbil.
Risken minskar om en enskild korg går sönder. Men om hela lastbilen välter kan alla korgarna skadas samtidigt.
En bred index-ETF minskar risken kopplad till enskilda företag genom att investera i många aktier (scenario A). När hela marknaden faller är fonden däremot fortfarande utsatt för samma systematiska marknadsrisk (scenario B).
Nästa fråga inom tillgångsallokering är därför inte ”Hur många fler aktier ska jag köpa?”, utan:
Har min portfölj andra avkastningskällor än aktiemarknaden?
Värdet ligger mellan -1 och +1.
Två ETF:er som följer aktiemarknaden för stora amerikanska bolag kan till exempel utvecklas mycket likartat, trots att de har olika namn och fondförvaltare.
Att äga två ETF:er med hög korrelation behöver därför inte ge någon betydande ytterligare riskspridning.
När en tillgång utvecklas svagt kan den andra utvecklas åt motsatt håll.
Vissa kombinationer av aktier och statsobligationer har historiskt uppvisat negativ korrelation under särskilda marknadsförhållanden.
Det är dock viktigt att komma ihåg att aktier och obligationer inte alltid är negativt korrelerade.
När inflationen och räntorna stiger snabbt kan både aktier och obligationer falla i värde samtidigt.
Hur väl obligationer fungerar som riskspridning för aktier beror därför på det rådande marknadsläget.
Till exempel:
Det betyder inte att en strategi med korrelation nära noll är fri från förlustrisk eller att den garanterat tjänar pengar när aktiemarknaden faller.
Det betyder i stället att:
Strategins avkastning inte nödvändigtvis behöver följa aktiemarknadens riktning.
En korrelationskoefficient nära noll (r ≈ 0) innebär inte heller att två tillgångar är helt oberoende av varandra. De kan fortfarande ha icke-linjära samband eller drabbas av förluster samtidigt under extrema marknadsförhållanden.
Tillgångar med positiv korrelation (r > 0) tenderar att röra sig i samma riktning, medan tillgångar med negativ korrelation (r < 0) tenderar att röra sig åt motsatta håll. Tillgångar med korrelation nära noll (r ≈ 0) uppvisar däremot inget tydligt linjärt samband.
För investerare som redan har en stor del av portföljen placerad i breda aktie-ETF:er kan sådana skillnader i avkastningsmönster vara särskilt värdefulla vid tillgångsallokering.
Poängen med riskspridning är nämligen inte att alla tillgångar alltid ska stiga, utan att undvika att hela portföljens resultat blir alltför beroende av samma faktorer.
”Jag äger redan obligationsfonder utöver mina ETF:er. Räcker inte det?”
Att kombinera aktier och obligationer är en klassisk metod för tillgångsallokering.
Aktier fungerar vanligtvis som en källa till långsiktig tillväxt, medan obligationer med hög kreditvärdighet kan ge ränteinkomster och ibland bidra till att dämpa svängningarna på aktiemarknaden.
Men aktier och obligationer balanserar inte alltid varandras risker.
När inflationen stiger, räntorna förändras snabbt eller likviditeten på marknaden försämras kan båda tillgångsslagen pressas samtidigt.
Det innebär att en portfölj med både aktie-ETF:er och obligationsfonder fortfarande kan påverkas av flera gemensamma marknadsfaktorer.
Därför undersöker vissa investerare även andra avkastningskällor, till exempel:
Dessa strategier är inte nödvändigtvis bättre än ETF:er eller obligationer. Alla har inte heller låg korrelation med aktiemarknaden.
Anledningen till att de kan vara värda att undersöka är att vissa strategier kan erbjuda andra avkastningsmöjligheter genom olika handelsmetoder, sätt att ta positioner och riskfaktorer.
Målet med tillgångsallokering är inte att hitta en investering som aldrig förlorar i värde, utan att undvika att hela portföljen blir alltför beroende av ett enda marknadsscenario.
Risken i en portfölj är inte bara summan av riskerna i varje enskild investering. Den beror också på korrelationen mellan investeringarna.
Föreställ dig två olika avkastningskällor.
Tillgång A är en ETF som följer ett brett aktieindex, medan tillgång B är en investeringsstrategi med låg korrelation till aktiemarknaden.
Om tillgång B har en acceptabel risknivå, rimliga kostnader och en godtagbar förväntad avkastning kan en lämplig kombination av de två minska portföljens totala volatilitet.
Varför?
Därför att de inte nödvändigtvis stiger eller faller samtidigt.
När den ena tillgången utvecklas svagt kan den andra vara relativt stabil eller visa ett annat avkastningsmönster.
Denna kompletterande effekt är en av de viktigaste anledningarna till att diversifiering kan ge fördelar.
Om du placerar 50 % av kapitalet i vardera tillgången kan portföljens teoretiska årliga volatilitet minska till cirka 14,1 %, jämfört med 20 % om du bara äger en av tillgångarna.
Diagrammet illustrerar diversifieringseffekten med hypotetiska värdeutvecklingar: Även om tillgång A och B båda slutar perioden med positiv avkastning kan de uppleva stora upp- och nedgångar under tiden. Genom att kombinera investeringar med låg korrelation kan portföljen potentiellt få lägre volatilitet med en liknande förväntad avkastning, vilket kan ge en jämnare värdeutveckling.
Detta kallas ”diversifieringsfördel” (Diversification Benefit).
Kurvorna i diagrammet är dock endast hypotetiska illustrationer och representerar inte verkliga investeringsresultat. Det faktiska utfallet beror på tillgångarnas avkastning, förändringar i korrelationen, fördelningen mellan tillgångarna, handelskostnader och andra riskfaktorer. En portfölj med låg korrelation garanterar inte heller någon vinst.
Det du i stället försöker uppnå är:
Att minska portföljens svängningsrisk samtidigt som den förväntade avkastningen ligger kvar på ungefär samma nivå.
Detta kan förbättra den ”riskjusterade avkastningen” (Risk-Adjusted Return), vilket innebär att avkastningen bedöms i förhållande till den risk som tagits för att uppnå den.
För långsiktiga investerare är det därför viktigt att inte bara granska den sammanlagda avkastningen, utan även volatiliteten och den maximala värdenedgången (Maximum Drawdown).
Den verkliga utmaningen handlar nämligen inte bara om att hitta investeringar med möjlighet till långsiktig avkastning, utan också om att kunna hålla fast vid en investeringsplan som passar den egna risktoleransen när marknaden svänger kraftigt.
Du tror på långsiktigt aktiesparande och är beredd att acceptera normala marknadssvängningar.
Då behöver syftet med att lägga till en strategi med låg korrelation inte vara att öka avkastningen. Det kan i stället handla om att minska portföljens beroende av aktiemarknadens utveckling.
Här är tre sätt att fördela tillgångar som kan vara värda att jämföra.
Nackdelen är att hela kapitalet huvudsakligen är utsatt för aktiemarknadsrisk. Vid en kraftig börsnedgång kan portföljen därför falla betydligt i värde.
Obligationer med hög kreditvärdighet kan ge ränteinkomster och i vissa situationer bidra till att minska portföljens volatilitet. Ränterisk, kreditrisk och risken för samtidiga kursfall i aktier och obligationer finns dock fortfarande kvar.
Om korrelationen förblir låg och strategin har rimliga egenskaper när det gäller risk och avkastning kan kombinationen förbättra effektiviteten i portföljens tillgångsallokering.
Kvantitativa strategier innebär dock också risk för kapitalförlust, modellfel, likviditetsproblem, användning av hävstång och brister i orderutförandet. Även om den historiska korrelationen har varit låg innebär det inte att strategin garanterat ger skydd under perioder med extrem marknadsoro.
Inget av dessa tre alternativ är det bästa för alla investerare. Det betyder inte heller att du måste välja endast ett av aktier, obligationer och kvantitativa strategier.
Det går också att undersöka möjligheten att kombinera alla tre komponenterna i samma portfölj.
Diagrammet använder hypotetiska siffror för att jämföra maximal värdenedgång i tre portföljer: A (100 % breda index-ETF:er) med −32 %, B (ETF:er + obligationer) med −24 % och C (ETF:er + strategier med låg korrelation) med −18 %.
Exemplet illustrerar hur olika avkastningskällor potentiellt kan minska storleken på en portföljs värdenedgång. Siffrorna i diagrammet är däremot inte verkliga investeringsresultat, och effekten måste utvärderas med hjälp av historiska data.
Vilken fördelning som passar dig beror på dina investeringsmål, din risktolerans, din placeringshorisont och vilken roll varje tillgång spelar i portföljen som helhet.
Ibland kan det vara viktigare att ställa en annan fråga:
”Behöver jag en avkastningskälla som inte är beroende av att aktiemarknaden stiger?”
Det är detta alternativa investeringsperspektiv som Mr.Forex vill presentera genom sina kvantitativa handelsstrategier.
En viktig faktor att undersöka är den historiska korrelationen mellan strategins avkastning och utvecklingen på den breda aktiemarknaden.
Om du jämför avkastningsdata från samma tidsperiod och med samma mätfrekvens, och den beräknade korrelationskoefficienten ligger nära 0, innebär det att strategins avkastning inte hade något tydligt linjärt samband med aktiemarknadens avkastning under den undersökta perioden.
Sådana strategier kan därför ha andra egenskaper ur ett tillgångsallokeringsperspektiv än traditionella aktie-ETF:er.
Den historiska korrelationen kan dock förändras beroende på marknadsläget. Att sambandet med aktiemarknaden tidigare har varit svagt garanterar inte att det kommer att fortsätta vara så.
Tvärtom kan ETF:er fortsätta att utgöra grunden i en långsiktig investeringsportfölj, medan kvantitativa strategier kan utvärderas som kompletterande avkastningskällor.
Det viktigaste är inte bara hur hög avkastning en kvantitativ strategi har gett på egen hand, utan:
Hur förändras portföljens totala risk- och avkastningsprofil när strategin läggs till den befintliga ETF-portföljen?
Till exempel:
Det är dessa frågor som bör stå i centrum när du utvärderar tillgångsallokering.
Det är också viktigt att granska följande:
Om du vill veta om en kvantitativ strategi med låg korrelation skulle kunna passa i din portfölj kan du börja med att granska de historiska resultat och riskmått som Mr.Forex tillhandahåller innan du fattar något investeringsbeslut.
Om du vill minska beroendet av aktiemarknaden ytterligare kan du undersöka obligationer eller andra tillgångar med låg korrelation och bedöma om de förbättrar portföljens totala riskprofil.
Det betyder inte att tillgångarna är helt oberoende av varandra eller att de saknar förlustrisk.
Tillgångar med negativ korrelation kan mer direkt motverka vissa marknadssvängningar, men det sambandet behöver inte vara stabilt.
Tillgångar med korrelation nära noll kan i stället erbjuda andra avkastningskällor.
Båda alternativen behöver bedömas utifrån avkastning, volatilitet, kostnader och risker under extrema marknadsförhållanden.
Kvantitativ handel är helt enkelt ett sätt att handla med hjälp av förutbestämda regler, statistiska modeller eller programmerade metoder.
Olika strategier kan ha positiv, negativ eller låg korrelation med aktiemarknaden. Den faktiska korrelationen måste beräknas utifrån verkliga resultatdata.
Effekten beror på strategins egen volatilitet, dess korrelation med ETF:en, hur stor andel av portföljen som tilldelas strategin och de rådande marknadsförhållandena.
Om strategin i sig har mycket hög risk kan den öka portföljens totala risk även om korrelationen ligger nära noll.
Att volatiliteten minskar under normala förhållanden betyder dessutom inte att förluster under extrema marknadshändelser alltid kan undvikas.
Kvantitativ handel kan erbjuda andra avkastningskällor, men kopieringshandel (copy trading) innebär också risk för kapitalförlust, skillnader i orderutförande och att strategin slutar fungera som förväntat. Därför är det viktigt att förstå villkoren innan du investerar.
Det avgörande är inte om du redan äger ETF:er, utan om den nya strategin på ett rimligt sätt kan komplettera portföljen som helhet.
Men att köpa aktier i flera olika företag och att skapa en verkligt diversifierad portfölj är två olika nivåer av riskspridning.
Det första handlar om att sprida riskerna inom aktiemarknaden. Det andra handlar om att minska hela kapitalets beroende av samma riskfaktorer.
Aktier, obligationer och kvantitativa strategier med låg korrelation kan spela olika roller.
De behöver inte ersätta varandra. I stället är det värt att undersöka om de kan komplettera varandra i portföljen som helhet.
God tillgångsallokering handlar inte bara om att hitta den investering som ger högst avkastning. Det handlar om att förstå vilken kombination av tillgångar som kan hjälpa dig att nå dina långsiktiga investeringsmål med en risknivå som passar dig.
Om du redan äger breda index-ETF:er kan det därför vara värt att bekanta dig med andra investeringsmetoder vars resultat inte nödvändigtvis följer aktiemarknadens riktning.
Riskinformation: Den här artikeln är endast avsedd för finansiell utbildning och allmän information. Innehållet utgör inte personlig investeringsrådgivning eller någon garanti för avkastning eller vinst. De simulerade uppgifterna i artikeln används enbart för att illustrera begrepp och representerar inte faktiska resultat från någon investeringsstrategi. Historisk avkastning och historiska korrelationskoefficienter är ingen garanti för framtida resultat. Kvantitativ handel och kopieringshandel innebär risk för förlust av investerat kapital. Innan du investerar bör du noggrant sätta dig in i strategin, handelsvillkoren och de tillhörande kostnaderna.
Om du också har ställt dig den frågan är det fullt förståeligt.
För många långsiktiga investerare är börshandlade fonder (ETF:er) som följer breda aktieindex ett bra sätt att bygga upp ett kapital över tid.
Utan att behöva lägga mycket tid på att välja enskilda aktier kan du ta del av aktiemarknadens långsiktiga utveckling och samtidigt minska risken för att problem i ett enskilt företag får alltför stor påverkan på ditt sparande.
Men det finns en viktig fråga som ofta förbises:
Du köper ETF:er för att sprida risken mellan olika företag. Men vad skyddar din portfölj mot den gemensamma marknadsrisken när hela aktiemarknaden faller samtidigt?
Det är just därför begreppet ”korrelation” är så viktigt när du fördelar dina investeringar mellan olika tillgångar.
Verkligt effektiv riskspridning handlar inte bara om att äga fler investeringsprodukter. Det handlar om att bygga en portfölj med flera olika avkastningskällor.
I den här artikeln utgår vi från ETF:er och obligationer, som många investerare redan känner till. Vi förklarar skillnaden mellan positiv, negativ och nära noll korrelation och undersöker varför investeringsstrategier med låg korrelation till aktiemarknaden kan bidra till en bättre balans mellan risk och avkastning i portföljen som helhet.
1. Varför räcker det inte alltid att äga hundratals aktier för att sprida risken?
Anta att du äger en ETF som följer indexet S&P 500.Det innebär att ditt kapital är fördelat mellan stora börsnoterade amerikanska företag i stället för att vara koncentrerat till en enda aktie.
Den typen av riskspridning har tydliga fördelar.
Om ett företag drabbas av ledningsproblem, rapporterar sämre resultat än väntat eller får se sin aktiekurs falla kraftigt kan utvecklingen i andra företag kompensera för en del av förlusten.
Men vad händer om hela aktiemarknaden faller?
Det kan till exempel ske under en lågkonjunktur, en finanskris, en period med kraftigt stigande inflation eller när investerare samtidigt minskar sin exponering mot riskfyllda tillgångar.
Under sådana förhållanden kan även en ETF med aktier i hundratals företag falla kraftigt i värde, eftersom hela marknaden pressas samtidigt.
Anledningen är enkel:
En ETF kan minska den företagsspecifika risken, men den kan inte helt eliminera den systematiska marknadsrisken.
Du kanske äger aktier i många olika företag, men de påverkas fortfarande av samma ekonomiska förhållanden och gemensamma marknadsfaktorer.
Tänk dig att du lägger dina ägg i hundratals olika korgar, men sedan lastar alla korgarna på samma lastbil.
Risken minskar om en enskild korg går sönder. Men om hela lastbilen välter kan alla korgarna skadas samtidigt.
En bred index-ETF minskar risken kopplad till enskilda företag genom att investera i många aktier (scenario A). När hela marknaden faller är fonden däremot fortfarande utsatt för samma systematiska marknadsrisk (scenario B).
Nästa fråga inom tillgångsallokering är därför inte ”Hur många fler aktier ska jag köpa?”, utan:
Har min portfölj andra avkastningskällor än aktiemarknaden?
2. Nyckeln till verklig riskspridning är korrelationen mellan tillgångar
Inom investeringar används korrelationskoefficienten (Correlation Coefficient) för att mäta det linjära sambandet mellan avkastningen på två tillgångar.Värdet ligger mellan -1 och +1.
Positiv korrelation: två tillgångar tenderar att stiga och falla tillsammans
När korrelationskoefficienten närmar sig +1 innebär det att avkastningen på två tillgångar vanligtvis rör sig i samma riktning.Två ETF:er som följer aktiemarknaden för stora amerikanska bolag kan till exempel utvecklas mycket likartat, trots att de har olika namn och fondförvaltare.
Att äga två ETF:er med hög korrelation behöver därför inte ge någon betydande ytterligare riskspridning.
Negativ korrelation: när en tillgång stiger tenderar den andra att falla
När korrelationskoefficienten närmar sig -1 tenderar avkastningen på två tillgångar att röra sig i motsatta riktningar.När en tillgång utvecklas svagt kan den andra utvecklas åt motsatt håll.
Vissa kombinationer av aktier och statsobligationer har historiskt uppvisat negativ korrelation under särskilda marknadsförhållanden.
Det är dock viktigt att komma ihåg att aktier och obligationer inte alltid är negativt korrelerade.
När inflationen och räntorna stiger snabbt kan både aktier och obligationer falla i värde samtidigt.
Hur väl obligationer fungerar som riskspridning för aktier beror därför på det rådande marknadsläget.
Nollkorrelation: inget tydligt linjärt samband mellan två tillgångar
När korrelationskoefficienten ligger nära 0 innebär det att avkastningen på två tillgångar inte uppvisar något tydligt linjärt samband.Till exempel:
- När aktiemarknaden stiger kan en viss strategi antingen ge vinst eller förlust.
- När aktiemarknaden faller behöver strategin inte nödvändigtvis följa med nedåt.
- Strategins resultat kan främst styras av andra marknadsfaktorer eller en annan handelslogik.
Det betyder inte att en strategi med korrelation nära noll är fri från förlustrisk eller att den garanterat tjänar pengar när aktiemarknaden faller.
Det betyder i stället att:
Strategins avkastning inte nödvändigtvis behöver följa aktiemarknadens riktning.
En korrelationskoefficient nära noll (r ≈ 0) innebär inte heller att två tillgångar är helt oberoende av varandra. De kan fortfarande ha icke-linjära samband eller drabbas av förluster samtidigt under extrema marknadsförhållanden.
Tillgångar med positiv korrelation (r > 0) tenderar att röra sig i samma riktning, medan tillgångar med negativ korrelation (r < 0) tenderar att röra sig åt motsatta håll. Tillgångar med korrelation nära noll (r ≈ 0) uppvisar däremot inget tydligt linjärt samband.
För investerare som redan har en stor del av portföljen placerad i breda aktie-ETF:er kan sådana skillnader i avkastningsmönster vara särskilt värdefulla vid tillgångsallokering.
Poängen med riskspridning är nämligen inte att alla tillgångar alltid ska stiga, utan att undvika att hela portföljens resultat blir alltför beroende av samma faktorer.
3. Varför överväga strategier med låg korrelation om du redan äger obligationer?
När du har förstått hur korrelation fungerar kanske en annan fråga dyker upp:”Jag äger redan obligationsfonder utöver mina ETF:er. Räcker inte det?”
Att kombinera aktier och obligationer är en klassisk metod för tillgångsallokering.
Aktier fungerar vanligtvis som en källa till långsiktig tillväxt, medan obligationer med hög kreditvärdighet kan ge ränteinkomster och ibland bidra till att dämpa svängningarna på aktiemarknaden.
Men aktier och obligationer balanserar inte alltid varandras risker.
När inflationen stiger, räntorna förändras snabbt eller likviditeten på marknaden försämras kan båda tillgångsslagen pressas samtidigt.
Det innebär att en portfölj med både aktie-ETF:er och obligationsfonder fortfarande kan påverkas av flera gemensamma marknadsfaktorer.
Därför undersöker vissa investerare även andra avkastningskällor, till exempel:
- Marknadsneutrala strategier (Market Neutral): Försöker minska portföljens känslighet för marknadens övergripande riktning.
- Trendföljande strategier (Trend Following): Använder pristrender för att avgöra handelsriktning och identifiera möjligheter på olika marknader.
- Kvantitativa handelsstrategier på flera marknader: Använder regler eller statistiska modeller för att hitta handelsmöjligheter på olika marknader.
- Andra alternativa investeringar: Omfattar tillgångar eller strategier med andra avkastningskällor än traditionella aktier och obligationer.
Dessa strategier är inte nödvändigtvis bättre än ETF:er eller obligationer. Alla har inte heller låg korrelation med aktiemarknaden.
Anledningen till att de kan vara värda att undersöka är att vissa strategier kan erbjuda andra avkastningsmöjligheter genom olika handelsmetoder, sätt att ta positioner och riskfaktorer.
Målet med tillgångsallokering är inte att hitta en investering som aldrig förlorar i värde, utan att undvika att hela portföljen blir alltför beroende av ett enda marknadsscenario.
4. Varför kan en kombination av ETF:er och strategier med låg korrelation ge en 1+1>2-effekt?
Det här är artikelns viktigaste poäng.Risken i en portfölj är inte bara summan av riskerna i varje enskild investering. Den beror också på korrelationen mellan investeringarna.
Föreställ dig två olika avkastningskällor.
Tillgång A är en ETF som följer ett brett aktieindex, medan tillgång B är en investeringsstrategi med låg korrelation till aktiemarknaden.
Om tillgång B har en acceptabel risknivå, rimliga kostnader och en godtagbar förväntad avkastning kan en lämplig kombination av de två minska portföljens totala volatilitet.
Varför?
Därför att de inte nödvändigtvis stiger eller faller samtidigt.
När den ena tillgången utvecklas svagt kan den andra vara relativt stabil eller visa ett annat avkastningsmönster.
Denna kompletterande effekt är en av de viktigaste anledningarna till att diversifiering kan ge fördelar.
Förstå diversifieringseffekten med ett enkelt räkneexempel
Anta att tillgång A (en bred index-ETF) och tillgång B (en strategi med låg korrelation) båda har en årlig volatilitet på 20 %, samtidigt som korrelationskoefficienten mellan deras avkastning under samma period är noll (ρ = 0).Om du placerar 50 % av kapitalet i vardera tillgången kan portföljens teoretiska årliga volatilitet minska till cirka 14,1 %, jämfört med 20 % om du bara äger en av tillgångarna.
Diagrammet illustrerar diversifieringseffekten med hypotetiska värdeutvecklingar: Även om tillgång A och B båda slutar perioden med positiv avkastning kan de uppleva stora upp- och nedgångar under tiden. Genom att kombinera investeringar med låg korrelation kan portföljen potentiellt få lägre volatilitet med en liknande förväntad avkastning, vilket kan ge en jämnare värdeutveckling.
Detta kallas ”diversifieringsfördel” (Diversification Benefit).
Kurvorna i diagrammet är dock endast hypotetiska illustrationer och representerar inte verkliga investeringsresultat. Det faktiska utfallet beror på tillgångarnas avkastning, förändringar i korrelationen, fördelningen mellan tillgångarna, handelskostnader och andra riskfaktorer. En portfölj med låg korrelation garanterar inte heller någon vinst.
1+1>2 betyder inte att du garanterat får högre avkastning
Uttrycket 1+1>2 betyder inte att avkastningen automatiskt fördubblas när du investerar i två tillgångar.Det du i stället försöker uppnå är:
Att minska portföljens svängningsrisk samtidigt som den förväntade avkastningen ligger kvar på ungefär samma nivå.
Detta kan förbättra den ”riskjusterade avkastningen” (Risk-Adjusted Return), vilket innebär att avkastningen bedöms i förhållande till den risk som tagits för att uppnå den.
För långsiktiga investerare är det därför viktigt att inte bara granska den sammanlagda avkastningen, utan även volatiliteten och den maximala värdenedgången (Maximum Drawdown).
Den verkliga utmaningen handlar nämligen inte bara om att hitta investeringar med möjlighet till långsiktig avkastning, utan också om att kunna hålla fast vid en investeringsplan som passar den egna risktoleransen när marknaden svänger kraftigt.
5. Hur kan du tänka kring tillgångar med låg korrelation om du redan äger breda index-ETF:er?
Anta att du redan har byggt en investeringsportfölj med breda index-ETF:er som grund.Du tror på långsiktigt aktiesparande och är beredd att acceptera normala marknadssvängningar.
Då behöver syftet med att lägga till en strategi med låg korrelation inte vara att öka avkastningen. Det kan i stället handla om att minska portföljens beroende av aktiemarknadens utveckling.
Här är tre sätt att fördela tillgångar som kan vara värda att jämföra.
Alternativ A: 100 % breda index-ETF:er
Fördelarna är enkelhet, transparens och vanligtvis relativt låga kostnader. Du får dessutom full exponering mot utvecklingen på den aktiemarknad som ETF:en följer.Nackdelen är att hela kapitalet huvudsakligen är utsatt för aktiemarknadsrisk. Vid en kraftig börsnedgång kan portföljen därför falla betydligt i värde.
Alternativ B: Breda index-ETF:er + obligationer
Det här alternativet kompletterar aktier med ett annat tillgångsslag.Obligationer med hög kreditvärdighet kan ge ränteinkomster och i vissa situationer bidra till att minska portföljens volatilitet. Ränterisk, kreditrisk och risken för samtidiga kursfall i aktier och obligationer finns dock fortfarande kvar.
Alternativ C: Breda index-ETF:er + kvantitativa strategier med låg korrelation
Det här alternativet använder handelsstrategier med lägre beroende av aktiemarknadens rörelser för att försöka skapa en ytterligare avkastningskälla.Om korrelationen förblir låg och strategin har rimliga egenskaper när det gäller risk och avkastning kan kombinationen förbättra effektiviteten i portföljens tillgångsallokering.
Kvantitativa strategier innebär dock också risk för kapitalförlust, modellfel, likviditetsproblem, användning av hävstång och brister i orderutförandet. Även om den historiska korrelationen har varit låg innebär det inte att strategin garanterat ger skydd under perioder med extrem marknadsoro.
Inget av dessa tre alternativ är det bästa för alla investerare. Det betyder inte heller att du måste välja endast ett av aktier, obligationer och kvantitativa strategier.
Det går också att undersöka möjligheten att kombinera alla tre komponenterna i samma portfölj.
Diagrammet använder hypotetiska siffror för att jämföra maximal värdenedgång i tre portföljer: A (100 % breda index-ETF:er) med −32 %, B (ETF:er + obligationer) med −24 % och C (ETF:er + strategier med låg korrelation) med −18 %.
Exemplet illustrerar hur olika avkastningskällor potentiellt kan minska storleken på en portföljs värdenedgång. Siffrorna i diagrammet är däremot inte verkliga investeringsresultat, och effekten måste utvärderas med hjälp av historiska data.
Vilken fördelning som passar dig beror på dina investeringsmål, din risktolerans, din placeringshorisont och vilken roll varje tillgång spelar i portföljen som helhet.
6. Vilken roll kan kvantitativa handelsstrategier spela i en ETF-portfölj?
För dig som redan äger breda index-ETF:er behöver nästa investering du undersöker inte nödvändigtvis vara ännu en aktie-ETF.Ibland kan det vara viktigare att ställa en annan fråga:
”Behöver jag en avkastningskälla som inte är beroende av att aktiemarknaden stiger?”
Det är detta alternativa investeringsperspektiv som Mr.Forex vill presentera genom sina kvantitativa handelsstrategier.
Strategier som inte nödvändigtvis följer börsens riktning
De kvantitativa handelsstrategierna hos Mr.Forex syftar till att erbjuda avkastningskällor som skiljer sig från den traditionella aktiemarknaden.En viktig faktor att undersöka är den historiska korrelationen mellan strategins avkastning och utvecklingen på den breda aktiemarknaden.
Om du jämför avkastningsdata från samma tidsperiod och med samma mätfrekvens, och den beräknade korrelationskoefficienten ligger nära 0, innebär det att strategins avkastning inte hade något tydligt linjärt samband med aktiemarknadens avkastning under den undersökta perioden.
Sådana strategier kan därför ha andra egenskaper ur ett tillgångsallokeringsperspektiv än traditionella aktie-ETF:er.
Den historiska korrelationen kan dock förändras beroende på marknadsläget. Att sambandet med aktiemarknaden tidigare har varit svagt garanterar inte att det kommer att fortsätta vara så.
Inte ersätta ETF:er, utan undersöka hur investeringarna kan komplettera varandra
Vi anser inte att alla investerare bör överge sina breda index-ETF:er och helt gå över till kvantitativ handel.Tvärtom kan ETF:er fortsätta att utgöra grunden i en långsiktig investeringsportfölj, medan kvantitativa strategier kan utvärderas som kompletterande avkastningskällor.
Det viktigaste är inte bara hur hög avkastning en kvantitativ strategi har gett på egen hand, utan:
Hur förändras portföljens totala risk- och avkastningsprofil när strategin läggs till den befintliga ETF-portföljen?
Till exempel:
- Minskar volatiliteten i den ursprungliga portföljen?
- Blir den maximala värdenedgången mindre?
- Förbättras den riskjusterade avkastningen?
- Finns förbättringarna kvar även efter att handelskostnaderna har räknats in?
Det är dessa frågor som bör stå i centrum när du utvärderar tillgångsallokering.
Vilka uppgifter bör du kontrollera innan du investerar?
När du utvärderar Mr.Forex eller någon annan kvantitativ handelsstrategi rekommenderar vi att du inte enbart fokuserar på den ackumulerade avkastningen.Det är också viktigt att granska följande:
- Korrelation med den breda aktiemarknaden: Hur starkt strategins historiska avkastning har samvarierat med aktiemarknaden och om sambandet varit stabilt under olika marknadsförhållanden.
- Maximal värdenedgång (Maximum Drawdown): Den största historiska procentuella nedgången från en tidigare topp i nettotillgångsvärdet till en efterföljande botten.
- Riskjusterad avkastning: Vilken avkastning strategin har uppnått i förhållande till den risk som tagits.
- Den historiska resultatperiodens längd: Om strategin har prövats under olika marknadsförhållanden och om det finns tillräckligt med data för att göra en välgrundad bedömning.
Om du vill veta om en kvantitativ strategi med låg korrelation skulle kunna passa i din portfölj kan du börja med att granska de historiska resultat och riskmått som Mr.Forex tillhandahåller innan du fattar något investeringsbeslut.
7. Vanliga frågor om ETF:er och riskspridning (FAQ)
Fråga 1: Är inte en bred index-ETF redan tillräckligt diversifierad?
En bred index-ETF kan effektivt sprida risken mellan olika företag, men påverkas fortfarande av aktiemarknadens utveckling som helhet.Om du vill minska beroendet av aktiemarknaden ytterligare kan du undersöka obligationer eller andra tillgångar med låg korrelation och bedöma om de förbättrar portföljens totala riskprofil.
Fråga 2: Vad innebär en investering med nollkorrelation?
Nollkorrelation innebär att korrelationskoefficienten mellan avkastningen på två tillgångar ligger nära 0, vilket visar att det inte finns något tydligt linjärt samband i deras historiska avkastning.Det betyder inte att tillgångarna är helt oberoende av varandra eller att de saknar förlustrisk.
Fråga 3: Är nollkorrelation bättre än negativ korrelation?
Inte nödvändigtvis.Tillgångar med negativ korrelation kan mer direkt motverka vissa marknadssvängningar, men det sambandet behöver inte vara stabilt.
Tillgångar med korrelation nära noll kan i stället erbjuda andra avkastningskällor.
Båda alternativen behöver bedömas utifrån avkastning, volatilitet, kostnader och risker under extrema marknadsförhållanden.
Fråga 4: Har kvantitativa handelsstrategier alltid nollkorrelation med aktiemarknaden?
Nej, inte nödvändigtvis.Kvantitativ handel är helt enkelt ett sätt att handla med hjälp av förutbestämda regler, statistiska modeller eller programmerade metoder.
Olika strategier kan ha positiv, negativ eller låg korrelation med aktiemarknaden. Den faktiska korrelationen måste beräknas utifrån verkliga resultatdata.
Fråga 5: Minskar en strategi med låg korrelation alltid risken i en ETF-portfölj?
Nej, inte alltid.Effekten beror på strategins egen volatilitet, dess korrelation med ETF:en, hur stor andel av portföljen som tilldelas strategin och de rådande marknadsförhållandena.
Om strategin i sig har mycket hög risk kan den öka portföljens totala risk även om korrelationen ligger nära noll.
Att volatiliteten minskar under normala förhållanden betyder dessutom inte att förluster under extrema marknadshändelser alltid kan undvikas.
Fråga 6: Passar kopieringshandel med kvantitativa strategier om jag redan investerar i ETF:er?
Det beror på din personliga ekonomiska situation, din risktolerans och dina investeringsmål.Kvantitativ handel kan erbjuda andra avkastningskällor, men kopieringshandel (copy trading) innebär också risk för kapitalförlust, skillnader i orderutförande och att strategin slutar fungera som förväntat. Därför är det viktigt att förstå villkoren innan du investerar.
Det avgörande är inte om du redan äger ETF:er, utan om den nya strategin på ett rimligt sätt kan komplettera portföljen som helhet.
Slutsats: Du behöver kanske inte fler ETF:er, utan fler typer av avkastningskällor
Breda index-ETF:er är fortfarande ett rimligt val för många investerare som vill bygga upp ett kapital på lång sikt.Men att köpa aktier i flera olika företag och att skapa en verkligt diversifierad portfölj är två olika nivåer av riskspridning.
Det första handlar om att sprida riskerna inom aktiemarknaden. Det andra handlar om att minska hela kapitalets beroende av samma riskfaktorer.
Aktier, obligationer och kvantitativa strategier med låg korrelation kan spela olika roller.
De behöver inte ersätta varandra. I stället är det värt att undersöka om de kan komplettera varandra i portföljen som helhet.
God tillgångsallokering handlar inte bara om att hitta den investering som ger högst avkastning. Det handlar om att förstå vilken kombination av tillgångar som kan hjälpa dig att nå dina långsiktiga investeringsmål med en risknivå som passar dig.
Om du redan äger breda index-ETF:er kan det därför vara värt att bekanta dig med andra investeringsmetoder vars resultat inte nödvändigtvis följer aktiemarknadens riktning.
Utforska en annan avkastningskälla vid sidan av ETF:er
Ta del av historiska resultat, korrelation med den breda aktiemarknaden och riskmått för Mr.Forex kvantitativa handelsstrategier och bedöm om de skulle kunna komplettera din befintliga ETF-portfölj.Riskinformation: Den här artikeln är endast avsedd för finansiell utbildning och allmän information. Innehållet utgör inte personlig investeringsrådgivning eller någon garanti för avkastning eller vinst. De simulerade uppgifterna i artikeln används enbart för att illustrera begrepp och representerar inte faktiska resultat från någon investeringsstrategi. Historisk avkastning och historiska korrelationskoefficienter är ingen garanti för framtida resultat. Kvantitativ handel och kopieringshandel innebär risk för förlust av investerat kapital. Innan du investerar bör du noggrant sätta dig in i strategin, handelsvillkoren och de tillhörande kostnaderna.
繁體中文 
العربية 
বাংলা 
简体中文 
香港中文 
Čeština 
Dansk 
Nederlands 
English 
Français 
Deutsch 
Ελληνικά 
हिन्दी 
Magyar 
Bahasa Indonesia 
Italiano 
日本語 
한국어 
Bahasa Melayu 
Norsk bokmål 
Polski 
Português do Brasil 
Português 
Română 
Русский 
Español de Argentina 
Español de México 
Español 
Svenska 
ไทย 
Türkçe 
Українська 
اردو 
Tiếng Việt