Jag har redan köpt en bred ETF – varför investera även i andra tillgångar?
”Jag har redan köpt en bred ETF som investerar i hundratals företag. Varför ska jag investera i något annat?”
Om du också undrar detta är frågan helt rimlig.
För många långsiktiga sparare är en bred aktie-ETF ett användbart verktyg för att bygga upp ett kapital.
Du kan ta del av marknadens tillväxt utan att välja enskilda aktier och samtidigt minska risken knuten till ett enskilt företag.
Men en viktig fråga förbises ofta:
En ETF sprider risken mellan bolag. Men vad sprider risken när hela börsen faller?
Även med flera ETF:er kan du råka investera i samma företag flera gånger eller utsätta hela kapitalet för liknande riskfaktorer.
Historien visar att även stora ETF:er med hundratals aktier har fallit över 50%, och att det ibland har tagit flera år att återhämta förlusterna.
Därför är överlappande innehav, korrelation och riskhantering viktiga när du bygger en portfölj.
Verklig diversifiering handlar inte bara om att köpa fler produkter, utan om att kombinera olika avkastningskällor.
Med ETF:er och obligationer som utgångspunkt undersöker vi skillnaden mellan företagsspecifik risk och marknadsrisk, vad positiv respektive låg korrelation betyder och hur andra strategier kan påverka en portföljs risk och avkastning.
Ditt kapital fördelas mellan stora börsnoterade amerikanska företag i stället för att koncentreras till en enda aktie.
Den här diversifieringen har ett verkligt värde.
Om ett företag missköts, rapporterar svaga resultat eller får ett kraftigt kursfall kan andra företag kompensera en del av förlusten.
Men vad händer om hela marknaden faller?
En recession, finanskris, okontrollerad inflation eller en omfattande flykt från riskfyllda tillgångar kan orsaka det.
Då kan även en ETF med hundratals företag förlora mycket i värde eftersom aktierna faller samtidigt.
Förklaringen är enkel:
En ETF kan minska risken i enskilda aktier, men kan inte eliminera den systematiska risken på hela aktiemarknaden.
Du äger många företag, men alla påverkas fortfarande av samma ekonomiska miljö och gemensamma marknadsfaktorer.
Det är som att fördela ägg i hundratals korgar och sedan lasta alla korgarna på samma lastbil.
Risken att förlora en korg minskar, men om lastbilen välter kan alla korgar skadas samtidigt.
En bred ETF sprider den företagsspecifika risken genom innehav i många bolag (situation A). När hela marknaden faller finns dock den gemensamma systematiska risken kvar (situation B).
Men om tre ETF:er med olika namn främst äger samma företag är det som tre korgar med nästan samma ägg.
Din portfölj kan till exempel innehålla:
Även om fonderna följer olika index eller urvalsregler kan de alla äga samma stora teknikföretag.
När samma företag ingår i flera ETF:er kan din verkliga exponering mot företaget vara större än du tror.
Tre ETF:er innebär inte nödvändigtvis tre oberoende riskkällor.
Bildbeskrivning: Olika ETF:er kan äga samma företag. Kontrollera de underliggande innehaven och deras vikter, inte bara antalet ETF:er.
Överlappande innehav är inte det enda problemet.
Två ETF:er med helt olika företag kan reagera likartat på räntor, ekonomisk tillväxt och marknadens riskvilja och falla samtidigt i en kris.
Därför bör nästa fråga om tillgångsfördelning inte vara ”hur många fler aktier ska jag köpa?”, utan:
Har min portfölj avkastningskällor utanför aktiemarknaden?
Värdet ligger mellan -1 och +1.
Två ETF:er med stora amerikanska bolag kan utvecklas nästan identiskt trots olika namn och förvaltare.
Att äga två starkt korrelerade ETF:er förbättrar därför inte nödvändigtvis riskspridningen särskilt mycket.
Om en investering utvecklas svagt kan den andra röra sig åt motsatt håll.
Under vissa ekonomiska perioder har aktier och statsobligationer haft negativ korrelation.
Men här behövs ett viktigt förtydligande: Korrelationen mellan aktier och obligationer är inte alltid negativ.
När inflation och räntor stiger snabbt kan både aktier och obligationer falla samtidigt.
Obligationers förmåga att dämpa aktierisk beror alltså på marknadsförhållandena.
Till exempel:
Det betyder inte att en strategi med korrelation nära noll aldrig förlorar pengar eller alltid tjänar på börsfall.
Det betyder bara att:
Strategins avkastning inte måste följa aktiemarknadens riktning.
Korrelation nära noll (r ≈ 0) betyder inte heller fullständigt oberoende. Icke-linjära samband kan finnas och båda tillgångarna kan förlora värde samtidigt under extrema förhållanden.
Vid positiv korrelation (r > 0) tenderar tillgångarna att röra sig tillsammans, vid negativ (r < 0) åt motsatta håll, och nära noll (r ≈ 0) saknas ett tydligt linjärt samband.
För den som redan äger breda ETF:er kan sådana olika avkastningsmönster vara värdefulla vid tillgångsfördelning.
Syftet är inte att alla investeringar ska stiga samtidigt, utan att portföljen inte ska vara alltför beroende av samma riskfaktorer.
”Jag har redan en obligationsfond utöver mina ETF:er. Räcker inte det?”
Att kombinera aktier och obligationer är ett klassiskt sätt att fördela tillgångar.
Aktier används ofta för långsiktig tillväxt, medan obligationer med god kreditvärdighet kan ge ränteintäkter och under vissa förhållanden dämpa börsens svängningar.
Men aktier och obligationer motverkar inte alltid varandras risker.
Hög inflation, snabba ränteförändringar eller försämrad likviditet kan pressa båda tillgångsslagen samtidigt.
Därför kan en portfölj med aktie-ETF:er och obligationsfonder fortfarande vara beroende av gemensamma marknadsfaktorer.
Vissa investerare undersöker därför andra avkastningskällor, till exempel:
De här metoderna är inte automatiskt bättre än ETF:er eller obligationer, och alla har inte låg korrelation.
Vissa är ändå värda att undersöka eftersom andra handelsregler, positioner och riskfaktorer kan ge ytterligare möjligheter.
Tillgångsfördelning hindrar inte nedgångar, men minskar beroendet av ett enda marknadsläge.
En portföljs risk är inte bara summan av riskerna i dess enskilda investeringar. Även korrelationen mellan investeringarna spelar roll.
Föreställ dig två olika avkastningskällor.
Tillgång A är en bred aktie-ETF, medan tillgång B är en investeringsstrategi med låg korrelation till aktiemarknaden.
Om B har godtagbar risk, kostnad och förväntad avkastning kan en lämplig kombination minska portföljens volatilitet.
Varför?
Därför att tillgångarna inte måste stiga eller falla vid samma tidpunkter.
När den ena utvecklas svagt kan den andra vara relativt stabil eller följa ett annat mönster.
Den möjligheten att komplettera varandra är en viktig fördel med diversifiering.
Om vardera tillgången utgör 50% av portföljen kan den teoretiska årliga volatiliteten sjunka till omkring 14.1% i stället för 20% för varje enskild tillgång.
Diagrammet visar helt hypotetiska utvecklingskurvor för att illustrera diversifiering: Även om A och B slutar med positiv avkastning kan deras värden svänga kraftigt längs vägen. Att kombinera lågt korrelerade tillgångar kan minska svängningarna med liknande förväntad avkastning.
Det brukar kallas ”diversifieringsfördelen”.
Kurvorna är hypotetiska exempel, inte verkliga investeringsresultat. Utfallet beror på avkastning, föränderliga korrelationer, portföljvikter, handelskostnader och andra risker. Låg korrelation garanterar inte vinst.
Det egentliga målet är att:
Minska portföljens svängningar med bibehållen jämförbar förväntad avkastning.
Det kan förbättra den ”riskjusterade avkastningen”, det vill säga avkastningen i förhållande till den risk man har tagit för att få den.
Därför bör långsiktiga investerare inte bara se till den totala avkastningen utan även till volatilitet och maximal nedgång.
Utmaningen är inte bara att välja investeringar som kan växa, utan också att kunna följa en lämplig plan under svåra marknadsperioder.
Du förstår aktiemarknadens långsiktiga potential och accepterar dess normala svängningar.
Syftet med att lägga till en lågt korrelerad strategi behöver inte vara högre vinst, utan kan vara att minska portföljens beroende av aktier.
Vi jämför tre möjliga fördelningar.
Nackdelen är en hög exponering mot aktierisk: vid en större börsnedgång kan hela portföljen förlora betydande värde.
Obligationer av hög kvalitet kan ge ränta och ibland dämpa svängningar, men har ränte- och kreditrisk och kan falla samtidigt som aktier.
Om korrelationen förblir låg och strategins risk- och avkastningsprofil är rimlig kan tillgångsfördelningen förbättras.
Kvantitativa strategier kan också orsaka kapitalförlust och medför risker kring modellfel, likviditet, hävstång och orderutförande. Historiskt låg korrelation garanterar inte skydd under extrema förhållanden.
Inget av alternativen är bäst i alla situationer. Du behöver inte heller välja enbart aktier, enbart obligationer eller enbart kvantitativa strategier.
Alla tre kan kombineras.
Diagrammet jämför tre portföljers hypotetiska maximala nedgångar: A (100% i bred ETF) −32%, B (ETF + obligationer) −24% och C (ETF + strategi med låg korrelation) −18%.
En ytterligare avkastningskälla kan bidra till att begränsa nedgångar. Dessa siffror är dock inte verkliga resultat och eventuella fördelar måste prövas mot historiska data.
I verkligheten har även ETF:er med hundratals företag upplevt långt djupare fall än många investerare väntar sig.
Maximal nedgång (Maximum Drawdown, MDD) är den största värdeminskningen från en tidigare topp till en efterföljande botten under en viss period.
Förutom fallets storlek spelar även tiden från toppen till botten och tiden till återhämtning en roll.
Tabellen nedan visar utvalda historiska episoder för SPY och QQQ.
Källor till de historiska uppgifterna:
Anmärkning om uppgifterna: Historiska data bygger på dagliga stängningskurser justerade för återinvesterade utdelningar, alltså totalavkastning. Tiderna i månader är ungefärliga. Tiden från topp till full återhämtning avser enskilda marknadshändelser och inte ETF:ens genomsnittliga återhämtningstid. Uppgifterna för SPY sträcker sig till 30 september 2026 och för QQQ till oktober 2026. Beräkningar baserade enbart på kurser kan ge andra nedgångar och återhämtningsdatum än beräkningar där utdelningar återinvesteras.
Under finanskrisen 2008 föll SPY ungefär 55.2% och behövde nästan fem år för att nå den tidigare toppen igen.
Efter teknikbubblans kollaps 2000 var QQQ:s maximala nedgång omkring 83%, och det tog nästan femton år att återhämta den tidigare toppen.
SPY nådde däremot sin tidigare topp omkring ett halvår efter pandemifallet 2020.
Maximal nedgång visar hur djupt fallet var; återhämtningstiden hur länge man fick vänta.
Utmaningen med långsiktiga investeringar är inte bara psykologisk.
Tänk dig att du är 40 år och investerar US$500 i månaden i en bred ETF.
Du förstår värdet av regelbundet sparande och planerar att fortsätta köpa även när börsen faller.
Men under en recession kan aktierna falla samtidigt som din arbetsgivare säger upp personal och du förlorar din inkomst.
Bolånebetalningar, löpande levnadskostnader och barnens utbildning måste ändå betalas.
Utan en tillräcklig buffert kan du tvingas sälja ETF-andelar med förlust för att täcka nödvändiga utgifter.
Att förstå långsiktigt sparande räcker inte. Du behöver också likviditet för att kunna fortsätta.
Pensionärer möter ett liknande problem: uttag till levnadskostnader under börsfall minskar kapitalet som annars hade kunnat delta i återhämtningen.
Därför behöver du hantera risken för stora fall och likviditetsbrist, inte bara den förväntade avkastningen, om planen ska hålla på lång sikt.
Maximal nedgång är därför ett viktigt mått när tillgångsfördelningen utvärderas.
En lämplig portföljfördelning beror på mål, risktolerans, sparhorisont och vilken roll varje tillgång har.
En mer relevant fråga kan vara:
”Behöver jag en avkastningskälla som inte är beroende av att börsen stiger?”
Mr.Forex presenterar ett sådant alternativ genom kvantitativa handelsstrategier.
Ett viktigt mått när en strategi utvärderas är dess historiska avkastnings korrelation med aktiemarknaden som helhet.
Om avkastningen jämförs över samma period och med samma mätfrekvens innebär en koefficient nära 0 att det inte finns något tydligt linjärt samband mellan strategin och marknaden under just den perioden.
Strategin kan därför tillföra andra egenskaper till tillgångsfördelningen än traditionella aktie-ETF:er.
Men historiska korrelationer förändras när marknadsförhållandena ändras. Låg korrelation tidigare garanterar inte låg korrelation framöver.
ETF:er kan fortsätta vara grunden i en långsiktig portfölj medan kvantitativa strategier bedöms som möjliga kompletterande avkastningskällor.
Ännu viktigare än strategins resultat var för sig är frågan:
Hur påverkas hela portföljens risk och avkastning om du lägger till strategin bland de ETF:er du redan äger?
Till exempel:
Sådana frågor bör styra beslut om tillgångsfördelning.
Granska även:
Mr.Forex fokuserar på att söka rimlig avkastning, kontrollera nedgångar och minska belastningen på investeraren snarare än att maximera vinsten till varje pris.
Riskhantering bör komma före löften om snabba rikedomar.
Om du vill bedöma om en kvantitativ strategi med låg korrelation passar din portfölj bör du först granska de resultat- och riskuppgifter som Mr.Forex presenterar.
För att minska beroendet ytterligare kan du undersöka obligationer eller andra tillgångar med låg korrelation och deras effekt på portföljens totala risk.
ETF:er som följer S&P 500, Nasdaq 100 och stora tillväxtbolag kan till exempel äga samma stora teknikföretag.
Granska därför de faktiska innehaven, deras vikter och den sammanlagda marknadsexponeringen i stället för att bara räkna ETF:er.
Det innebär inte att tillgångarna är helt oberoende eller att de är fria från förlustrisk.
Negativt korrelerade tillgångar kan under vissa förhållanden motverka marknadsrörelser mer direkt, men också det sambandet kan förändras.
Tillgångar med korrelation nära noll kan i sin tur ge en annan avkastningskälla.
I båda fallen måste du väga in avkastning, volatilitet, kostnader och risker under extrema förhållanden.
Kvantitativ handel bygger på fördefinierade regler, statistiska modeller eller datorprogram.
Beroende på strategi kan korrelationen med aktiemarknaden vara positiv, negativ eller låg. Det faktiska sambandet måste mätas med resultatdata.
Resultatet beror på strategins egen volatilitet, korrelationen med ETF:erna, fördelningen mellan tillgångarna och marknadsläget.
En mycket riskfylld strategi kan öka hela portföljens risk även om korrelationen ligger nära noll.
Låg volatilitet under normala förhållanden garanterar inte heller skydd mot förluster vid extrema händelser.
Under finanskrisen 2008 föll exempelvis SPY omkring 55.2%, och det tog nästan fem år att återhämta den tidigare toppen.
Även om en investering har långsiktig tillväxtpotential måste du vara beredd på tillfälliga förluster och lång återhämtning.
Kvantitativ handel kan ge ytterligare en avkastningskälla, men kopiering av affärer innebär risk för kapitalförlust, skillnader i orderutförande och att strategin misslyckas. Sätt dig in i villkor och risker innan du investerar.
Det viktiga är inte bara att du äger ETF:er, utan om den nya strategin faktiskt kompletterar hela portföljen.
Men att äga aktier i många företag är inte samma sak som att ha en verkligt diversifierad portfölj.
Det ena sprider risken inom aktiemarknaden, medan det andra försöker minska hela kapitalets beroende av samma faktorer.
SPY:s och QQQ:s historiska nedgångar visar att även ETF:er med hundratals bolag kan förlora mycket i kriser och behöva åratal för att återhämta sig.
Långsiktiga investerare behöver därför inte bara tro på möjlig tillväxt utan också kunna hantera riskerna på vägen.
Aktier, obligationer och kvantitativa strategier med låg korrelation kan fylla olika funktioner i portföljen.
De behöver inte ersätta varandra; det viktiga är hur de kompletterar varandra.
Bra tillgångsfördelning jagar inte bara högst avkastning, utan kombinerar tillgångar utifrån mål och rimlig risk.
Om du redan äger en bred ETF kan det vara värt att undersöka strategier vars resultat inte nödvändigtvis följer börsen.
Riskinformation: Den här artikeln är endast avsedd för finansiell utbildning och allmän information. Den är inte personlig investeringsrådgivning och garanterar inte någon vinst. Portföljerna A, B och C samt andra hypotetiska siffror används enbart för att förklara begrepp och representerar inte verkliga resultat för någon strategi.
Historiska uppgifter om SPY och QQQ avser specifika dokumenterade marknadshändelser. Tidigare avkastning, korrelationer, maximala nedgångar och återhämtningstider garanterar inte framtida resultat.
Investeringar i aktier, obligationer, kvantitativ handel och kopierad handel kan medföra kapitalförlust. Vissa strategier innebär dessutom risker kopplade till hävstång, likviditet, modellfel och skillnader i orderutförande. Förstå alltid strategin, handelsvillkoren och samtliga kostnader innan du investerar.
Om du också undrar detta är frågan helt rimlig.
För många långsiktiga sparare är en bred aktie-ETF ett användbart verktyg för att bygga upp ett kapital.
Du kan ta del av marknadens tillväxt utan att välja enskilda aktier och samtidigt minska risken knuten till ett enskilt företag.
Men en viktig fråga förbises ofta:
En ETF sprider risken mellan bolag. Men vad sprider risken när hela börsen faller?
Även med flera ETF:er kan du råka investera i samma företag flera gånger eller utsätta hela kapitalet för liknande riskfaktorer.
Historien visar att även stora ETF:er med hundratals aktier har fallit över 50%, och att det ibland har tagit flera år att återhämta förlusterna.
Därför är överlappande innehav, korrelation och riskhantering viktiga när du bygger en portfölj.
Verklig diversifiering handlar inte bara om att köpa fler produkter, utan om att kombinera olika avkastningskällor.
Med ETF:er och obligationer som utgångspunkt undersöker vi skillnaden mellan företagsspecifik risk och marknadsrisk, vad positiv respektive låg korrelation betyder och hur andra strategier kan påverka en portföljs risk och avkastning.
Varför hundratals aktier inte alltid räcker
Föreställ dig att du äger en ETF som följer indexet S&P 500.Ditt kapital fördelas mellan stora börsnoterade amerikanska företag i stället för att koncentreras till en enda aktie.
Den här diversifieringen har ett verkligt värde.
Om ett företag missköts, rapporterar svaga resultat eller får ett kraftigt kursfall kan andra företag kompensera en del av förlusten.
Men vad händer om hela marknaden faller?
En recession, finanskris, okontrollerad inflation eller en omfattande flykt från riskfyllda tillgångar kan orsaka det.
Då kan även en ETF med hundratals företag förlora mycket i värde eftersom aktierna faller samtidigt.
Förklaringen är enkel:
En ETF kan minska risken i enskilda aktier, men kan inte eliminera den systematiska risken på hela aktiemarknaden.
Du äger många företag, men alla påverkas fortfarande av samma ekonomiska miljö och gemensamma marknadsfaktorer.
Det är som att fördela ägg i hundratals korgar och sedan lasta alla korgarna på samma lastbil.
Risken att förlora en korg minskar, men om lastbilen välter kan alla korgar skadas samtidigt.
En bred ETF sprider den företagsspecifika risken genom innehav i många bolag (situation A). När hela marknaden faller finns dock den gemensamma systematiska risken kvar (situation B).
Tre ETF:er – men samma aktier?
Ordspråket ”lägg inte alla ägg i samma korg” är en välkänd liknelse för diversifiering.Men om tre ETF:er med olika namn främst äger samma företag är det som tre korgar med nästan samma ägg.
Din portfölj kan till exempel innehålla:
- En ETF som följer S&P 500.
- En ETF som följer Nasdaq 100.
- En ETF med fokus på stora amerikanska tillväxtbolag.
Även om fonderna följer olika index eller urvalsregler kan de alla äga samma stora teknikföretag.
När samma företag ingår i flera ETF:er kan din verkliga exponering mot företaget vara större än du tror.
Tre ETF:er innebär inte nödvändigtvis tre oberoende riskkällor.
Bildbeskrivning: Olika ETF:er kan äga samma företag. Kontrollera de underliggande innehaven och deras vikter, inte bara antalet ETF:er.
Överlappande innehav är inte det enda problemet.
Två ETF:er med helt olika företag kan reagera likartat på räntor, ekonomisk tillväxt och marknadens riskvilja och falla samtidigt i en kris.
Därför bör nästa fråga om tillgångsfördelning inte vara ”hur många fler aktier ska jag köpa?”, utan:
Har min portfölj avkastningskällor utanför aktiemarknaden?
För det andra: Korrelation är nyckeln till effektiv diversifiering
Inom investeringar mäter korrelationskoefficienten (Correlation Coefficient) det linjära sambandet mellan förändringar i två tillgångars avkastning.Värdet ligger mellan -1 och +1.
Positiv korrelation: två tillgångar tenderar att stiga och falla tillsammans
När koefficienten närmar sig +1 rör sig avkastningen normalt i samma riktning.Två ETF:er med stora amerikanska bolag kan utvecklas nästan identiskt trots olika namn och förvaltare.
Att äga två starkt korrelerade ETF:er förbättrar därför inte nödvändigtvis riskspridningen särskilt mycket.
Negativ korrelation: när den ena tillgången stiger tenderar den andra att falla
När koefficienten närmar sig -1 rör sig tillgångarnas avkastning vanligtvis i motsatta riktningar.Om en investering utvecklas svagt kan den andra röra sig åt motsatt håll.
Under vissa ekonomiska perioder har aktier och statsobligationer haft negativ korrelation.
Men här behövs ett viktigt förtydligande: Korrelationen mellan aktier och obligationer är inte alltid negativ.
När inflation och räntor stiger snabbt kan både aktier och obligationer falla samtidigt.
Obligationers förmåga att dämpa aktierisk beror alltså på marknadsförhållandena.
Korrelation nära noll: inget tydligt linjärt samband
Om koefficienten ligger nära 0 finns inget starkt linjärt samband mellan tillgångarnas avkastning.Till exempel:
- När börsen stiger kan en viss strategi ge vinst eller förlust.
- När börsen faller behöver strategin inte följa med ned.
- Resultatet kan i stället bero på andra marknadsfaktorer eller strategins egna handelsregler.
Det betyder inte att en strategi med korrelation nära noll aldrig förlorar pengar eller alltid tjänar på börsfall.
Det betyder bara att:
Strategins avkastning inte måste följa aktiemarknadens riktning.
Korrelation nära noll (r ≈ 0) betyder inte heller fullständigt oberoende. Icke-linjära samband kan finnas och båda tillgångarna kan förlora värde samtidigt under extrema förhållanden.
Vid positiv korrelation (r > 0) tenderar tillgångarna att röra sig tillsammans, vid negativ (r < 0) åt motsatta håll, och nära noll (r ≈ 0) saknas ett tydligt linjärt samband.
För den som redan äger breda ETF:er kan sådana olika avkastningsmönster vara värdefulla vid tillgångsfördelning.
Syftet är inte att alla investeringar ska stiga samtidigt, utan att portföljen inte ska vara alltför beroende av samma riskfaktorer.
Redan obligationer? Därför är låg korrelation relevant
När du väl har förstått korrelation kan nästa fråga bli:”Jag har redan en obligationsfond utöver mina ETF:er. Räcker inte det?”
Att kombinera aktier och obligationer är ett klassiskt sätt att fördela tillgångar.
Aktier används ofta för långsiktig tillväxt, medan obligationer med god kreditvärdighet kan ge ränteintäkter och under vissa förhållanden dämpa börsens svängningar.
Men aktier och obligationer motverkar inte alltid varandras risker.
Hög inflation, snabba ränteförändringar eller försämrad likviditet kan pressa båda tillgångsslagen samtidigt.
Därför kan en portfölj med aktie-ETF:er och obligationsfonder fortfarande vara beroende av gemensamma marknadsfaktorer.
Vissa investerare undersöker därför andra avkastningskällor, till exempel:
- Marknadsneutrala strategier: Försöker minska portföljens känslighet för marknadens övergripande riktning.
- Trendföljande strategier: Utnyttjar prisrörelser för att styra handeln och söka möjligheter på olika marknader.
- Kvantitativa strategier på flera marknader: Använder fördefinierade regler eller statistiska modeller för att identifiera handelsmöjligheter.
- Andra alternativa investeringar: Omfattar tillgångar och strategier vars avkastningskällor skiljer sig från traditionella aktier och obligationer.
De här metoderna är inte automatiskt bättre än ETF:er eller obligationer, och alla har inte låg korrelation.
Vissa är ändå värda att undersöka eftersom andra handelsregler, positioner och riskfaktorer kan ge ytterligare möjligheter.
Tillgångsfördelning hindrar inte nedgångar, men minskar beroendet av ett enda marknadsläge.
ETF + låg korrelation: Så fungerar effekten 1+1>2
Det här är artikelns huvudpoäng.En portföljs risk är inte bara summan av riskerna i dess enskilda investeringar. Även korrelationen mellan investeringarna spelar roll.
Föreställ dig två olika avkastningskällor.
Tillgång A är en bred aktie-ETF, medan tillgång B är en investeringsstrategi med låg korrelation till aktiemarknaden.
Om B har godtagbar risk, kostnad och förväntad avkastning kan en lämplig kombination minska portföljens volatilitet.
Varför?
Därför att tillgångarna inte måste stiga eller falla vid samma tidpunkter.
När den ena utvecklas svagt kan den andra vara relativt stabil eller följa ett annat mönster.
Den möjligheten att komplettera varandra är en viktig fördel med diversifiering.
Ett enkelt räkneexempel på nyttan av riskspridning
Anta att både A (bred ETF) och B (strategi med låg korrelation) har en årlig volatilitet på 20% var och att korrelationen mellan avkastningarna under samma period är noll (ρ = 0).Om vardera tillgången utgör 50% av portföljen kan den teoretiska årliga volatiliteten sjunka till omkring 14.1% i stället för 20% för varje enskild tillgång.
Diagrammet visar helt hypotetiska utvecklingskurvor för att illustrera diversifiering: Även om A och B slutar med positiv avkastning kan deras värden svänga kraftigt längs vägen. Att kombinera lågt korrelerade tillgångar kan minska svängningarna med liknande förväntad avkastning.
Det brukar kallas ”diversifieringsfördelen”.
Kurvorna är hypotetiska exempel, inte verkliga investeringsresultat. Utfallet beror på avkastning, föränderliga korrelationer, portföljvikter, handelskostnader och andra risker. Låg korrelation garanterar inte vinst.
Effekten 1+1>2 är inte ett löfte om högre vinst
Uttrycket 1+1>2 innebär inte att en kombination av två investeringar automatiskt fördubblar vinsten.Det egentliga målet är att:
Minska portföljens svängningar med bibehållen jämförbar förväntad avkastning.
Det kan förbättra den ”riskjusterade avkastningen”, det vill säga avkastningen i förhållande till den risk man har tagit för att få den.
Därför bör långsiktiga investerare inte bara se till den totala avkastningen utan även till volatilitet och maximal nedgång.
Utmaningen är inte bara att välja investeringar som kan växa, utan också att kunna följa en lämplig plan under svåra marknadsperioder.
Lågkorrelerade tillgångar som komplement till ETF:er
Anta att grunden i din portfölj redan är en bred aktie-ETF.Du förstår aktiemarknadens långsiktiga potential och accepterar dess normala svängningar.
Syftet med att lägga till en lågt korrelerad strategi behöver inte vara högre vinst, utan kan vara att minska portföljens beroende av aktier.
Vi jämför tre möjliga fördelningar.
Alternativ A: 100% i en bred ETF
Fördelarna är enkelhet, insyn och ofta låga kostnader. Däremot följer hela portföljen svängningarna på den aktiemarknad som ETF:en representerar.Nackdelen är en hög exponering mot aktierisk: vid en större börsnedgång kan hela portföljen förlora betydande värde.
Alternativ B: bred ETF + obligationer
Här kompletterar du aktierna med ett annat tillgångsslag.Obligationer av hög kvalitet kan ge ränta och ibland dämpa svängningar, men har ränte- och kreditrisk och kan falla samtidigt som aktier.
Alternativ C: bred ETF + kvantitativ strategi med låg korrelation
Du söker en ytterligare avkastningskälla genom en handelsstrategi som är mindre beroende av aktiemarknadens riktning.Om korrelationen förblir låg och strategins risk- och avkastningsprofil är rimlig kan tillgångsfördelningen förbättras.
Kvantitativa strategier kan också orsaka kapitalförlust och medför risker kring modellfel, likviditet, hävstång och orderutförande. Historiskt låg korrelation garanterar inte skydd under extrema förhållanden.
Inget av alternativen är bäst i alla situationer. Du behöver inte heller välja enbart aktier, enbart obligationer eller enbart kvantitativa strategier.
Alla tre kan kombineras.
Diagrammet jämför tre portföljers hypotetiska maximala nedgångar: A (100% i bred ETF) −32%, B (ETF + obligationer) −24% och C (ETF + strategi med låg korrelation) −18%.
En ytterligare avkastningskälla kan bidra till att begränsa nedgångar. Dessa siffror är dock inte verkliga resultat och eventuella fördelar måste prövas mot historiska data.
Hur stora har de historiska maximala nedgångarna varit för ETF:erna SPY och QQQ?
Jämförelsen mellan A, B och C ovan är bara ett teoretiskt exempel.I verkligheten har även ETF:er med hundratals företag upplevt långt djupare fall än många investerare väntar sig.
Maximal nedgång (Maximum Drawdown, MDD) är den största värdeminskningen från en tidigare topp till en efterföljande botten under en viss period.
Förutom fallets storlek spelar även tiden från toppen till botten och tiden till återhämtning en roll.
Tabellen nedan visar utvalda historiska episoder för SPY och QQQ.
Källor till de historiska uppgifterna:
- Tideline | björnmarknader och korrigeringar i S&P 500: Historiska toppar, bottnar, nedgångar och återhämtningstider för SPY.
- AssetsAnalyzer | analys av SPY:s nedgångar: Ytterligare kontroll av historiska nedgångar i SPY.
- Investors FastTrack | QQQ:s maximala nedgång och återhämtning: Uppgifter om QQQ:s största fall och återhämtningen efter teknikbubblans kollaps.
Anmärkning om uppgifterna: Historiska data bygger på dagliga stängningskurser justerade för återinvesterade utdelningar, alltså totalavkastning. Tiderna i månader är ungefärliga. Tiden från topp till full återhämtning avser enskilda marknadshändelser och inte ETF:ens genomsnittliga återhämtningstid. Uppgifterna för SPY sträcker sig till 30 september 2026 och för QQQ till oktober 2026. Beräkningar baserade enbart på kurser kan ge andra nedgångar och återhämtningsdatum än beräkningar där utdelningar återinvesteras.
Under finanskrisen 2008 föll SPY ungefär 55.2% och behövde nästan fem år för att nå den tidigare toppen igen.
Efter teknikbubblans kollaps 2000 var QQQ:s maximala nedgång omkring 83%, och det tog nästan femton år att återhämta den tidigare toppen.
SPY nådde däremot sin tidigare topp omkring ett halvår efter pandemifallet 2020.
Maximal nedgång visar hur djupt fallet var; återhämtningstiden hur länge man fick vänta.
Utmaningen med långsiktiga investeringar är inte bara psykologisk.
Tänk dig att du är 40 år och investerar US$500 i månaden i en bred ETF.
Du förstår värdet av regelbundet sparande och planerar att fortsätta köpa även när börsen faller.
Men under en recession kan aktierna falla samtidigt som din arbetsgivare säger upp personal och du förlorar din inkomst.
Bolånebetalningar, löpande levnadskostnader och barnens utbildning måste ändå betalas.
Utan en tillräcklig buffert kan du tvingas sälja ETF-andelar med förlust för att täcka nödvändiga utgifter.
Att förstå långsiktigt sparande räcker inte. Du behöver också likviditet för att kunna fortsätta.
Pensionärer möter ett liknande problem: uttag till levnadskostnader under börsfall minskar kapitalet som annars hade kunnat delta i återhämtningen.
Därför behöver du hantera risken för stora fall och likviditetsbrist, inte bara den förväntade avkastningen, om planen ska hålla på lång sikt.
Maximal nedgång är därför ett viktigt mått när tillgångsfördelningen utvärderas.
En lämplig portföljfördelning beror på mål, risktolerans, sparhorisont och vilken roll varje tillgång har.
Kvantitativa strategier i en ETF-portfölj
Om du redan har en bred ETF behöver nästa investering inte vara ytterligare en aktie-ETF.En mer relevant fråga kan vara:
”Behöver jag en avkastningskälla som inte är beroende av att börsen stiger?”
Mr.Forex presenterar ett sådant alternativ genom kvantitativa handelsstrategier.
Avkastningen behöver inte följa marknadens riktning
Mr.Forex kvantitativa strategier söker potentiella avkastningskällor som skiljer sig från den traditionella aktiemarknaden.Ett viktigt mått när en strategi utvärderas är dess historiska avkastnings korrelation med aktiemarknaden som helhet.
Om avkastningen jämförs över samma period och med samma mätfrekvens innebär en koefficient nära 0 att det inte finns något tydligt linjärt samband mellan strategin och marknaden under just den perioden.
Strategin kan därför tillföra andra egenskaper till tillgångsfördelningen än traditionella aktie-ETF:er.
Men historiska korrelationer förändras när marknadsförhållandena ändras. Låg korrelation tidigare garanterar inte låg korrelation framöver.
Inte nödvändigtvis ersätta ETF:er, utan möjligen komplettera dem
Vi menar inte att alla investerare bör sälja sina breda ETF:er och gå över helt till kvantitativ handel.ETF:er kan fortsätta vara grunden i en långsiktig portfölj medan kvantitativa strategier bedöms som möjliga kompletterande avkastningskällor.
Ännu viktigare än strategins resultat var för sig är frågan:
Hur påverkas hela portföljens risk och avkastning om du lägger till strategin bland de ETF:er du redan äger?
Till exempel:
- Minskar portföljens volatilitet?
- Blir den maximala nedgången mindre?
- Förbättras den riskjusterade avkastningen?
- Finns fördelarna kvar efter handelskostnader?
Sådana frågor bör styra beslut om tillgångsfördelning.
Vilka uppgifter bör du kontrollera innan du investerar?
När du bedömer strategier från Mr.Forex eller andra kvantitativa strategier ska du inte enbart titta på totalavkastningen.Granska även:
- Korrelation med marknaden: Hur nära har strategins historiska avkastning följt börsen, och hur stabilt har sambandet varit i olika marknadsmiljöer?
- Maximal nedgång: Hur stor var den största historiska värdeminskningen i nettotillgångsvärdet från en topp till en efterföljande botten?
- Återhämtningstid: Hur lång tid tog det att återvända från botten till den tidigare toppen, och finns förluster som ännu inte återhämtats?
- Riskjusterad avkastning: Vilken avkastning har uppnåtts i förhållande till den tagna risken?
- Historikens längd och typ: Har strategin genomgått olika marknadsmiljöer? Bygger resultaten på verkliga affärer eller historiska simuleringar (backtesting)?
- Handelsvillkor och kostnader: Passar hävstång, likviditet, avgifter och möjliga skillnader i orderutförande vid kopierad handel din risktolerans?
Mr.Forex fokuserar på att söka rimlig avkastning, kontrollera nedgångar och minska belastningen på investeraren snarare än att maximera vinsten till varje pris.
Riskhantering bör komma före löften om snabba rikedomar.
Om du vill bedöma om en kvantitativ strategi med låg korrelation passar din portfölj bör du först granska de resultat- och riskuppgifter som Mr.Forex presenterar.
För det sjunde: Vanliga frågor (FAQ)
Q1: Är en bred ETF inte redan tillräckligt diversifierad?
En bred ETF sprider effektivt risken i enskilda företag, men påverkas fortfarande av aktiemarknadens övergripande utveckling.För att minska beroendet ytterligare kan du undersöka obligationer eller andra tillgångar med låg korrelation och deras effekt på portföljens totala risk.
Q2: Varför överlappar innehaven om jag äger flera ETF:er?
Olika ETF:er kan följa index eller urvalsregler som omfattar samma företag.ETF:er som följer S&P 500, Nasdaq 100 och stora tillväxtbolag kan till exempel äga samma stora teknikföretag.
Granska därför de faktiska innehaven, deras vikter och den sammanlagda marknadsexponeringen i stället för att bara räkna ETF:er.
Q3: Vad innebär en investering med korrelation noll?
Det betyder att korrelationskoefficienten mellan två tillgångars avkastning ligger nära 0, så att historiska data inte visar något tydligt linjärt samband.Det innebär inte att tillgångarna är helt oberoende eller att de är fria från förlustrisk.
Q4: Är korrelation noll bättre än negativ korrelation?
Inte nödvändigtvis.Negativt korrelerade tillgångar kan under vissa förhållanden motverka marknadsrörelser mer direkt, men också det sambandet kan förändras.
Tillgångar med korrelation nära noll kan i sin tur ge en annan avkastningskälla.
I båda fallen måste du väga in avkastning, volatilitet, kostnader och risker under extrema förhållanden.
Q5: Är kvantitativ handel alltid oberoende av aktiemarknaden?
Nej.Kvantitativ handel bygger på fördefinierade regler, statistiska modeller eller datorprogram.
Beroende på strategi kan korrelationen med aktiemarknaden vara positiv, negativ eller låg. Det faktiska sambandet måste mätas med resultatdata.
Q6: Minskar en strategi med låg korrelation garanterat risken i min ETF-portfölj?
Nej, någon sådan garanti finns inte.Resultatet beror på strategins egen volatilitet, korrelationen med ETF:erna, fördelningen mellan tillgångarna och marknadsläget.
En mycket riskfylld strategi kan öka hela portföljens risk även om korrelationen ligger nära noll.
Låg volatilitet under normala förhållanden garanterar inte heller skydd mot förluster vid extrema händelser.
Q7: Varför är en ETF:s maximala nedgång och återhämtningstid viktiga?
Den maximala nedgången visar hur mycket investeringen föll från en tidigare topp, medan återhämtningstiden visar hur länge det tog att återvända till nivån.Under finanskrisen 2008 föll exempelvis SPY omkring 55.2%, och det tog nästan fem år att återhämta den tidigare toppen.
Även om en investering har långsiktig tillväxtpotential måste du vara beredd på tillfälliga förluster och lång återhämtning.
Q8: Passar kopierad kvantitativ handel ihop med ETF:er?
Det beror på din ekonomi, risktolerans och dina investeringsmål.Kvantitativ handel kan ge ytterligare en avkastningskälla, men kopiering av affärer innebär risk för kapitalförlust, skillnader i orderutförande och att strategin misslyckas. Sätt dig in i villkor och risker innan du investerar.
Det viktiga är inte bara att du äger ETF:er, utan om den nya strategin faktiskt kompletterar hela portföljen.
Slutsats: Fler avkastningskällor, inte fler ETF:er
För många investerare är en bred ETF fortfarande ett rimligt verktyg för långsiktigt sparande.Men att äga aktier i många företag är inte samma sak som att ha en verkligt diversifierad portfölj.
Det ena sprider risken inom aktiemarknaden, medan det andra försöker minska hela kapitalets beroende av samma faktorer.
SPY:s och QQQ:s historiska nedgångar visar att även ETF:er med hundratals bolag kan förlora mycket i kriser och behöva åratal för att återhämta sig.
Långsiktiga investerare behöver därför inte bara tro på möjlig tillväxt utan också kunna hantera riskerna på vägen.
Aktier, obligationer och kvantitativa strategier med låg korrelation kan fylla olika funktioner i portföljen.
De behöver inte ersätta varandra; det viktiga är hur de kompletterar varandra.
Bra tillgångsfördelning jagar inte bara högst avkastning, utan kombinerar tillgångar utifrån mål och rimlig risk.
Om du redan äger en bred ETF kan det vara värt att undersöka strategier vars resultat inte nödvändigtvis följer börsen.
Upptäck möjliga avkastningskällor utöver ETF:er
Ta del av historiska resultat, marknadskorrelation, maximala nedgångar, återhämtningstider och andra riskmått för Mr.Forex kvantitativa strategier. Bedöm om de kan komplettera dina befintliga ETF:er.Riskinformation: Den här artikeln är endast avsedd för finansiell utbildning och allmän information. Den är inte personlig investeringsrådgivning och garanterar inte någon vinst. Portföljerna A, B och C samt andra hypotetiska siffror används enbart för att förklara begrepp och representerar inte verkliga resultat för någon strategi.
Historiska uppgifter om SPY och QQQ avser specifika dokumenterade marknadshändelser. Tidigare avkastning, korrelationer, maximala nedgångar och återhämtningstider garanterar inte framtida resultat.
Investeringar i aktier, obligationer, kvantitativ handel och kopierad handel kan medföra kapitalförlust. Vissa strategier innebär dessutom risker kopplade till hävstång, likviditet, modellfel och skillnader i orderutförande. Förstå alltid strategin, handelsvillkoren och samtliga kostnader innan du investerar.
繁體中文 
العربية 
বাংলা 
简体中文 
香港中文 
Čeština 
Dansk 
Nederlands 
English 
Français 
Deutsch 
Ελληνικά 
हिन्दी 
Magyar 
Bahasa Indonesia 
Italiano 
日本語 
한국어 
Bahasa Melayu 
Norsk bokmål 
Polski 
Português do Brasil 
Português 
Română 
Русский 
Español de Argentina 
Español de México 
Español 
Svenska 
ไทย 
Türkçe 
Українська 
اردو 
Tiếng Việt